Sightseeing in the underground

Idag var jag så inne i all porr och alla förvecklingar i Snuff att jag åkte fel i tunnelbanan tre gånger. Skämdes och hoppades att ingen såg hur jag hela tiden fick gå över till andra sidan av plattformen och åka tillbaka samma väg igen. Hur lyckas man? Tanken var att jag skulle åka Friedrichstraße–Rathaus Neukölln men istället för att följa planen gick jag oväntat (för mig själv alltså) av på Hermannplatz, bytte helt godtyckligt till U8, upptäckte vid Hermannstraße att jag åkte fel, gick av och åkte tillbaka, missade Hermannplatz, gick av på Schönleinstraße, åkte tillbaka till Hermannplatz, gick på U7 igen och lyckades, hör och häpna, slutligen gå av på rätt hållplats. För den som vill ha en ännu tydligare bild av hur borta jag egentligen var kan den här kartan kanske vara till hjälp:

Na? Boken är för övrigt bra men inte lika bra som t.ex. Lullaby eller Rant (älskar Rant!). Lite tjatig. Lite mycket upprepningar. Lite mycket så att alla Palahniuks karaktärer har samma typ av röst och sätt att uttrycka sig på, oavsett vilka de är. Ok det är en fantastisk typ av berättarröst men jag vill inte tro att det är den enda han har att komma med.