torsdag 13 maj 2010

Böcker och politik


Lydia Cachos självbiografiska dokument Jag låter mig inte skrämmas borde läsas för den goda sakens skull. Cacho är en av de mest beundransvärda offentliga personer jag vet: journalist, feminist och människorättskämpe som blivit världskänd för sitt engagemang mot sexhandel, pedofili, korruption och organiserad brottslighet i Mexiko. Och, tyvärr (och det är det den här boken handlar om) för de repressalier hon fått utstå för sitt arbete (otaliga livshot hon följs ständigt av livvakter rättsvidriga gripanden, tortyr och trakasserier).

Hon är en nästan overkligt stark person idealistisk och principfast med en ärlig tro på möjligheten till en bättre värld. Hennes föredrag på bokmässan i Göteborg i höstas är det enda av de seminarier jag gick på som jag faktiskt minns.

Synd bara att boken helt enkelt inte är särskilt bra skriven. Jag låter mig inte skrämmas är rörig och ytlig journalistik. Läsaren hålls hela tiden på armlängds avstånd, det är opersonligt, med för mycket hastigt refererande av händelseförlopp och för lite bakgrund och analys.

Men som sagt, läs den för sakens skull. Precis som för Roberto Saviano innebär medial och internationell uppmärksamhet en sorts livförsäkring för Lydia Cacho.

fredag 7 maj 2010

Books and booze


Bytet från Pocktail-festen på Natur & Kultur igår kväll. Läsa själv eller ge bort? Anna bad oss att tömma spritflaskorna och bokborden och jag och Heléne tog henne på orden. Jag har aldrig kalasat i begravnings-outfit förut och kan säga att det var en hit. Trevligt folk, fantastisk utsikt. Nu är Pocktail dött och Annas nya blogg hittar man här.

torsdag 6 maj 2010

Branschdebatt

Läs Per I Gedins debattartikel i SvD om det bedrövliga tillståndet i den svenska bokbranschen här, och Bonnierförläggarnas defensiva svar här. Tänk sedan själv!
Jag tycker mest att det är tråkigt att allas positioner känns så givna. Gedins artikel är en bra sammanfattning av läget men kommer inte med något nytt. Bonniers svar är lika självklart utifrån deras position. Vem vågar sticka ut och tänka nytt?

tisdag 4 maj 2010

Damn good coffee

Vi har haft en liten Twin Peaks-revival hemma, som slutade med att jag för första gången faktiskt vågade se färdigt andra säsongen. Det är ett stort steg för mig som är så harig att jag annars konsekvent undviker allt som hamnar i närheten av genren deckare/thriller/skräck/buffy/whatever.

När jag gick på gymnasiet var jag och mina bästisar helt besatta av serien. De bästa Twin Peaks-minnena har jag från bortskolkade gympalektioner och sena efterfester då vi satt nere i Katrins mörka källare och närstuderade Coopers kaffesörplande. Twin peaks fick hela min innan dess ganska vaga idé om estetik att falla på plats och fortfarande är varje ny kofta/kjol med hög midja/rött läppstift jag köper på något sätt en referens till Audrey Horne.

Eftersom SVT ska börja sända serien igen nu lagom till 20-årsjubileet är det rätt mycket Twin Peaks överallt, bland annat i ett jättenördigt och härligt P3-populär-avsnitt som ni verkligen borde lyssna på och hittar här. Mats Strandberg och Sonja Schwarzenberger pratar TP-upplevelser och nämner bland annat den här pengakåta-merch-boken, som jag definitivt inte kommer att läsa men ändå inte kunde låta bli att googla fram. Thrilling!

söndag 2 maj 2010

Frånvaro

Oj, jag vet inte alls vad som hände men plötsligt kom det upp tusen andra saker som tydligen var mer intressanta att göra än att skriva här. Jag är ute på praktik nu och kanske får jag en överdos av att allt handlar om böcker där? När jag tittar på manusbuntarna på mitt skrivbord får begreppet "läsa en bok" liksom en helt ny innebörd.

Hur som helst. En lägesrapport kanske?


Den här läste jag ut senast. Medan jag var inne i den kändes den lite för bred och därför ofokuserad, men nu vetefan om den inte lyckats göra ett djupare intryck ändå. Svårt att säga vad det handlar om. Rasism? Coming-of-age? Samtida USA? Världen post-9/11? Potatis? På samma gång oväntat humoristisk och oväntat sorglig och hemsk, respektlöst blandat.


Den här håller jag på med just nu. Väldigt rolig. När jag gjorde praktik i London serverade jag vid ett tillfälle Hanif Kureishi vin på ett high society-bokreleaseparty. Det var coolt men hade såklart varit ännu coolare om jag faktiskt hade läst någon bok av karln. Härligt att det tog fyra år för mig att ta tag i den saken.


Och den här tänkte jag beställa på Bokus. Jag är väldigt nyfiken efter Jonas Thentes hyllning i DN. Och är en stor beundrare av Stephan Mendel-Enks mansbok, ville gråta av lycka efter att ha läst den. Det är – tyvärr – mycket lättare att få män i ens närhet i behov av ett feministiskt uppvaknande att läsa Med uppenbar känsla för stil än typ Under det rosa täcket, av den enkla anledningen att det är en av deras egna som skrivit boken.

Skakande insikt btw att det är billigare för mig som bokhandelsanställd att beställa vissa böcker via nätet. än att utnyttja min personalrabatt. Oftast köper jag på jobbet ändå, men ibland är jag bara för snål.