Happy schmappy

Happy Sally är så bra! Så bra att jag knappt kan vänta tills jag får slita upp den ur väskan på tunnelbanan hem, trots att jag borde vara mätt på text efter att ha läst manus hela dagen på praktiken så att ögonen blöder och hjärnan ekar tomt.

Valet och kvalet

Jag har lite fjärilar i magen idag men det kanske kan lugna mig att läsa? Jobbade fyra timmar och köpte (surprise) två romaner (det gör att jag genast tänker i termer av timpenning – hur mycket kostade de egentligen i arbetstid?). Jag läste om Sara Stridsbergs nya Darling River i Boklördag igår och bestämde mig för att det är hög tid att jag läser henne. En av Stridsbergs pjäser, Valerie Solanas ska bli president i Amerika, har jag sett och den var ju superbra. Men jag är peppad på Lorrie Moore också, så vilken ska jag börja med?

Tänkte bada samtidigt, så kanske Happy Sally?

Stockholmsångest

Johan Klings förmåga att med minimala medel (ett språk så knappt och sparsmakat att JMGM:s svenskalärare dömde ut den som för lättläst) slå knytnäven i läsarens mage är imponerande. Människor helt utan betydelse är lysande prosa, och den får mig att må illa. Ställer in den i bokhyllan med samma känsla av nästan panikartad förödmjukelse som efter att jag såg Darling på bio (exempel: den medelålders mannen förlorar allt och tvingas flytta in i ett studentboende. Låtsas som att det är lugnt).

Det är träffsäkert, obarmhärtigt, stämningsfullt. Och inget man egentligen vill läsa när man precis är på väg ut i kulturarbetarverkligheten.

Kloka kvinnor i övre medelåldern som jag avgudar som ett patetiskt litet boyband-fan

1. Bodil Malmsten

Sträckläste Priset på vatten i Finistère julen 2006 och önskade på fullaste allvar att jag också finge vara en medelålders kvinna med uppbrytarlust (inte en young and perky 21-åring), flytta till Frankrike och odla pioner.

2. Gun-Britt Sundström

Jag har bland annat poserat framför Maken-litteratur-skylten utanför café Valand i Stockholm. Hardcore! Bitar av mig själv finns i pocket nu, läs den, till exempel i kollektivtrafiken, det har jag gjort och det är passande på mer än ett sätt.

Baka kaka

I år kan inget få mig att känna entusiasm inför bokrean. Gud vad trött och falsk den är. Den allmänna, stora, bokhandelskedje- och varuhusrean alltså, inget ont sagt om initiativ som Söderbokhandelns lysande 40%-på-allt-tradition.

Jag har knappt ens jobbat på rean i år, bara fyra timmar. Wahnsinn! Blev närmast förvånad när jag trots detta lyckades peppa upp mig tillräckligt för att köpa med mig Mia Öhrns Klassiska kakor på nytt vis hem när jag nu ändå var på jobbet. 60 spänn, för den som blir inspirerad och inte har ynnesten att njuta av personalrabatt.






Retro-estetiken och alla hallongrotte-, radiokake- och finska pinne-recept påminner mig om den här gamla skamlöst Marabou-sponsrade godingen:


Det är roligt att baka!! Allt jag kan om sockerkakor, korvpizza och smörkräm har jag lärt mig i Det är roligt att baka. Underbar.

Fint som snus

Nästan för bra för att vara sant: världens raraste och närmast ruskigt begåvade Elisabeth Moch (som är kvinnan bakom min fina header) gör numera inte bara illustrationer för tunga tidskrifter, Minimarket-tryck och pinupkalendrar, utan även bokomslag. I love!

Se Ellis portfolio här. Läs om boken här. Låter som något som skulle kunna passa som en vemodig sommarbok, eller hur?